Som överskriften säger så återkommer jag till gammla blogginlägg, i det här fallet så kommer det handla om den havererade arbetsmarknadspolitiken och konsekvenser.
Som vi alla märker så har ju regeringens politik havererat på flera plan, och då inte minst för de som har det svårast i samhället. Klyftorna ökar och fler och fler blir oroade för vad som komma skall. Och konkreta lösningar från regeringen lyser med sin frånvaro. Konsekvenserna blir att de som redan har det sämst kommer få det ännu sämmre.
Istället för att göra något för de som behöver hjälp så väljer regeringen att satsa på sänkta skatter, segregeringar i skolan och inte minst någon lustig lag som heter LOV (lagen om valfrihet), den har jag talat om tidigare också, valfrihet för vem.
Men det viktiga för vem är det här viktigt? När hela sammhället är i gungning så kanske man skulle ofra lite mer tid till det som är viktigt. Om vi sänker skatter och färre och färre nu kan vara med och bidra var hammnar vi då? Ja min slutsats e ganska klar, vi är då tillbaka där vi var för ca 70-80 år sedan och det sammhälle vill inte jag ha.
Miko
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar