Alliansen i Mjölbys svek mot skattebetalarna

Under dagens sammanträde med omsorgs och socialnämnden skulle vi besluta om planperiodens investeringar. Låter kanske inte så dramatiskt, men i politikens värld så är allt relativt. Jag anser att skall man göra investeringar som skall förändra verksamheter under lång tid, så är det bra om man förankrar besluten över blockgränser, så de blir hållbara på sikt. Man kan inte bara diskutera i sin egen grupp och sen tro att att man kan köra. För mig är det inte att styra med medborgarnas intressen främst. Utan mer att styra för styrandets skull.

Alliansen gick till val på att man ville bygga en ny del på Blåklintskolan, för att Lundbyskolan var för dålig att renovera, vi sa att eftersom vi vet att barnkullarna blir mindre och mindre så kanske det skulle räcka med att renovera upp Lundby, och se över behovet av utbildningslokaler. Jag tror att tillbygnaden på Blåklint går på ungefär 40 miljoner. Till en skolbyggnad vi kanske inte ens behöver. Nej sa alliansen, Lundby blir för dyrt att renovera om så bara tillfälligt. Då undrar jag varför går det bra nu, var det bara så att Blåklint skulle byggas för att man gav ett allt för vidlyftigt vallöfte. Jag tror det, det handlar inte om att tillgodose invånarnas behov utan att tillfredsställa egna löften.

Eller är det så att det här är en grupp människor som man tror att de inte kommer att protestera. Men det tror jag man kommer att göra. Men det stora problemet är att man fattar beslut på undermåliga utredningar, eller ja inte ens det. Man vill inte lyssna på vad andra tycker och man skiter helt enkelt i att det finns en opposition. Som har åsikter som faktiskt kan ha nått att tillföra. Vi tycker olika i sak i många frågor. Men under min tid som ordförande så försökte jag att se till att alla kunde acceptera ett beslut, det gick inte vid två tillfällen under fyra år.
Jag tror att man har så bråttom med allt nu så inget görs ordentligt, och anledningen är att det är val en 19 september. Ett val som sittande majoritet inte räknar med att man vinner. Därför slår man nu sönder så mycket man kan så det inte kan rättas till på många år.

Det är som sagt ett val i höst, gå och rösta och rösta rött, det ska jag göra.

Miko

Ett rättvist avtal

Igår blev avtalet för 100 000 handels medlemmar klart, ett viktigt och ganska bra avtal. Inte minst utifrån aspekten rätten till ett tryggt arbete. Men även ur aspekten att vi ska ha rättvisa löner i vårt land. 400 i månade verkar kanske inte vara så mycket men för en lågbetald butiksanställd så är det mycket. Och det är en bra låglönesatsning.

Det som däremot bekymrar mig är Svenskt näringslivs höga svansföring, med sin VD Urban Bäckström i spetsen. Han sätt att agera ställer förhandlingarna på sin spets, men visa också på hans arroganta människosyn. Lågbetalda butiksanställda är inget värda, mens högbetalda VD och andra chefer kan vi vräka bonusar över. Vilka frågor väcker inte det? Och inte minst vilka konsekvenser får det inte?

Med det förhållningssättet kommer man aldrig att få lugna avtalsförhandlingar. Det skapar en oro och en irritation ute hos Handels medlemmar som bara gör oss mer stridsbenägna. Men också att kraven från medlemmarna kommer att skärpas. Men nu är avtalet i hamn och vi kan återgå till vardagen, och se till att vi skapar arbete åt fler, och förutsättningar för alla att trivas på sitt arbete. Men också skapa förutsättningar för fler att få ett fast jobb och en lön att leva på.

Miko